Gud svarar på bön

Vi vill börja med och tacka för alla förböner där hemma. I senaste nyhetsbrevet skrev jag om komplikationerna som tillstött med Edwins uppehållstilltånd i Sverige och hans examensarbete. Vi har bett mycket för att detta för vi har varit riktigt oroliga hur allt skulle lösa sig innan vi skulle åka tillbaka till Sverige. Men tack till vår mäktige Gud som hör bön och svarar på den. Edwin har nu tagit examen och har fått sitt uppehållstillståndskort. Ära till Gud! Genom denna situation tror jag att Gud ville testa om vi litar på honom eller ej och jag har fått lära mig att släppa kontrollen och bara vila i Hans händer när jag själv inte kan göra något. Vi är så tacksamma att allt löst sig och att vi är friska och mår bra.
För tre veckor sedan hade vi Escuela Vacacional (sommarbibelskola för barn). Det var fullt upp hela veckan med alls som skulle göras. Men jag är så tacksam till Gud som gav oss styrka när vi inte hade någon styrka kvar och så tacksam för alla barn och tonåringar som kom under hela veckan. Varje dag kom mellan 60 och 70 barn i åldrarna 2-14 år. Mellan 15–17.30 hade vi samlingar med dom med olika bibelberättelser varje dag med mycket sång, dans, skratt och lekar. Namnet på denna sommarbibelskola var Manantial de Agua Viva (Det eviga livets källa) och huvudberättelsen var om den samariska kvinnan och Jesus vid brunnen. Joh 4:13-14 Jesus svarade: ”den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. Men den som dricker av det vatten som jag ger honom blir aldrig mera törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom med ett flöde som ger evigt liv.”
Under veckan hade vi en lovsångsdans som vi lärde barnen och som vi dansade varje dag och som vi sedan presenterade på en avslutning med 5 kyrkor från provinsen på lördagen i denna vecka. Lovsångsdansen handlade om att allt som andas och har liv lovsjunger Herren. Underbart att se dessa 60- 70 barn dansa och lovsjunga Herren med hela kroppen. Till denna avslutning kom mellan 200-250 barn, barnen från varje kyrka presenterade ett eller två bidrag. På söndagen hade vi en lokal avslutning i kyrkan då vi bjöd in barnen och deras föräldrar att komma till en barngudstjänst där barnen höll i det mesta, ledning av lovsång av de sånger de lärt sig under veckan, 5 bibelverser som de lärt sig och ett drama om den samariska kvinnan och Jesus gjorde vi lärare. Gudstjänsten avslutades med att barnen dansade lovsångsdansen och sedan fick de ta med sina föräldrar och visa deras arbeten de gjort under veckan och ta med arbetena hem, en riktigt rolig, utmattande och underbar vecka. Det finns inget finare att se än när barn lovsånger Gud.
Vi sitter just nu på Panamas flygplats på väg till Sverige och väntar på vårt plan som blivit försenat med ett halvt dygn, inte visste vi att det skulle bli storm/tornado i Dominikanska republiken, precis där vårt plan ska flyga men vi är vid gott mod ändå och snart åker i vidare.
De två sista veckorna har vi varit runt och hälsat på Edwins släkt och det har varit en fin tid men jobbigt att ta avsked av både familj, vänner och församling i Santa Rosa. Det har varit några tuffa dagar speciellt för Edwin som lämnar sin familj här men vi litar på att Gud ska vara med oss lika mycket i Sverige som här och med hans kraft kommer vi att ta oss igenom vilken hinder eller svårigheter som kan dyka upp längs vägen.
Sista lördagen i församlingen hade kvinnogruppen i kyrkan anordnat en Vigilia (gudstjänst in på små timmarna =). Från halv åtta till ett på natten hade vi möte med många olika bidrag från de olika arbetsgrupperna i kyrkan. Edwin och jag var med och ledde lovsången och jag och några av tjejerna i kyrkan hade övat in en lovsångsdans som vi också fick framföra. Kvinnogrupper från hela distriktet var med på detta möte och hade ordnat en rolig och fin avslutning på kvällen med lekar för att vakna till lite nu i den sena timmen och även en stund av allvar då vi fick skriva våra synder och svagheter i livet på ett papper som vi sedan gick ut på utegården och brände upp som en symbol av att få bli fri från allt detta och få känna oss som nya skapelser. Kvällen avslutades med sandwich och te, en riktigt fin kväll.
Dagen därpå var det vår sista gudstjänst i kyrkan i Santa Rosa. Edwin och jag ledde lovsången och fick tacka och ta avsked från alla församlingsmedlemmar varav flera hade förberett olika bidrag som de presenterade. Efter mötet möblerade vi om i kyrksalen och vi fick leka tillsammans. Ruben Aigaje, Edwins kusin och ansvaring för scouterna hade klippt ihop en fin film om vad vi gjort med ungdomarna under denna tid, som ett tack. Huvudledaren och äldste i församlingen (Edwins pappa) bad för oss och sedan kramades vi alla om och tog avsked, en riktigt känslosam, jobbig och fin stund på samma gång. Efteråt festade vi med tårta och te och ännu flera församlingsmedlemmar höll tal under fikat. På kvällen hade vi ungdomssamling hemma hos oss för att fika och umgås. Vad vi inte visste var att de organiserat grillning med alla ungdomar på tisdag hemma hos en kompis så då fick vi träffa alla igen. Verkligen fint, vi grillade tillsammans och senare på kvällen fick alla ordet som ville säga något och än en gång blev det en fin stund med gudsnärvaro och många känslor och tårar på grund av avskedet av dessa fina vänner.
Vi är väldigt tacksamma för allt som vi varit med om under detta år och ber för att det ska bli ett fortsatt bra år men nu för vår del i Sverige. Vi ber för att Gud ska kunna använda oss även i Sverige och att han fortsätter att styrka oss dag för dag. Än en gång tack för alla förböner
Guds rika välsignelse
Edwin & Jennie