Mirakel 2012? #6 Simon Grudéus

Simon Grudéus har varit fotbollsvolontär i Kongo Brazzaville och motiverar här varför Missionskyrkans internationella arbete är så viktigt.

Kongo, det oförglömliga landet, min första erfarenhet av Afrika blev i alla bemärkelser något som jag kommer ta med mig resten av livet. Tankarna för mig till alla lukter av avgaser, färsk frukt och avfall; till värmen som ständigt är närvarande och som man aldrig riktigt vänjer sig vid; till ljuden av bil tutor, sångerna och myllret på marknaderna; smaken av frukten, maten och dammet i munnen. Kongo framkallar minnen i det oändliga, men mest av allt så är det människorna som jag saknar när jag sitter hemma i Sverige under kalla novemberdagar. Den värme och glädje som man möts av har jag fortfarande svårt att ta till mig och får mig att fundera på vad som egentligen skapar lycka, är vi lyckliga och kan vi njuta av livets alla underverk när vi ständigt har denna press från samhället och de människor runt omkring oss. Detta säger jag därför att Kongos befolkning möter större bekymmer och utmaningar än oss. Trots det lyckas de finna en glädje över just livet som jag tror många här hemma tappar bort någonstans på vägen.
Det fanns dagar då jag kom till träningarna lite sliten och trött, på grund av en varm lång bussresa, problem med magen eller något annat som gjorde att man inte var på topp. Men väl framme visste man ändå att det väntade en massa träningssugna fotbollsspelare som trots långa promenader och lite mat utstrålade en glädje och vilja över att just du kommer och att de ska få spela fotboll. Den trötthet som fanns där tidigare försvann och man fylldes av en energi som gjorde att dagens tidigare bekymmer inte längre existerade utan bara ett sug efter mer, mer av Kongo!

Hälsningar
Simon Grudéus