Mirakel 2012? #3 Rut Eliasson

Rut Eliasson är controller och projekthandledare för Asien inom Svenska Missionskyrkan. Här fortsätter hon vår serie om varför Missionskyrkans internationella arbete är så viktigt.

I Pakistan samarbetar Svenska Missionskyrkan och Svenska Kyrkan sedan många år tillbaka med ett av stiften i Church of Pakistan. Oftast har det handlat om projektstöd såsom hjälp att driva vidare kyrkans byskolor, stöd att färdigställa en skolbyggnad eller gudstjänstlokal, eller – som under de senaste åren – stöd att driva ett kvinnocenter. Men ofta när jag träffar biskop Samuel Azariah, som leder kyrkan, så säger han; ”vi vill gå vidare från projektrelationen till att skapa en djupare relation med er! Visst, vi lever i ett fattigt land där behoven är enorma, men vi behöver ert andliga stöd också.”


Han pratar – precis som vi ofta gör – om att ömsesidigt lära från varandra och att bära varandra i bön. Jag blir inspirerad av det; tänk vad mycket vi kunde lära oss av de kristna i Pakistan, som lever som minoritetsgrupp i en muslimsk kontext och ofta möter diskriminering på grund av sin tro. Hur har kyrkan präglats av det? Och tänk vad en närmare relation kunde få betyda för dem. Jag vet med vilken tacksamhet de tar emot våra hälsningar när vi emellanåt berättar att vi ber för dem. Tänk om de kunde få känna mer av vårt stöd?


Det är en av anledningarna till att jag tycker att Missionskyrkans internationella arbete är så viktigt – att vi kan vara en del av den världsvida kyrkan och stötta och lära av varandra. I många av våra kyrkrelationer har vi redan kommit en bit på väg. Får jag önska skulle jag önska att även kyrkan i Pakistan fick vara en del av denna närmare relation…

Rut Eliasson