EN NY DAG

Det är dags att vakna!

Nu är det morgon. Jag vaknar upp och konstaterar att världen ser precis likadan ut. Eller gör den det? Vi ska idag bestämma om vilka som har huvudansvaret för att lägga ner missionskyrkan. Och nu är det GEMENSAM FRAMTID som gäller.

Ingen ska behöva känna att församlingen är en trång klubbgemenskap längre. Den som inte vill ägna sitt liv åt städning, sammanträden, studiecirklar, gemenskapskvällar….  utan bara vill fira gudstjänst ibland kan också vara välkommen. Och den som har ett lite ovårdat språk, älskar mat och vin, är gift för tredje gången, arbetar som bartender, lever ihop med en partner av samma kön kommer också att känna sej hemma.

Gudstjänsten kommer att ge en befrielse och kamplust för att arbeta för de förtryckta i tredje världen. På kyrkkaffet snackar man om det verkligen är vettigt med kärnkraft (fast alla tycker långt ifrån lika). Mötet med Jesus betyder något mer än bara en privat upplevelse och en enkel biljett till himlen.

Det går att komma till kyrkan om man söker gemenskap. Men det går också att få vara ifred. Allt är inte färdigt och alla gör en hel del fel. Men känslan är att det är angeläget och berör.  Och sedan går man ut i vardagen med ett helt annat mod och hopp.

Visst är det en ny kyrka vi har börjat bygga. Och då kan kyrkoföreståndaren heta vad hon vill. Och namnet på kyrkan – vad var det nu det skulle vara?

Gomorron!

Perarne Lindberg
som tror att det är möjligt.