Nackdelen med att blogga i realtid…

är att när man precis har skickat iväg en tanke så säger Arne Fritzson något som ändrar perspektivet. Vi förlägger svagheten till vissa grupper (de handikappade, homosexuella, kvinnor o s v) för att dölja vår egen svaghet. Oupps, var det inte vad jag tenderade att göra i min förra blogg (märkte ni hur slugt jag använde ”tenderade”). De som har påtagliga svagheter. De andra.

Mina svagheter känns på ett sätt lite futtiga. Och är det egentligen någon på en konferens som orkar lyssna på mig om jag skulle berätta, hur jag egentligen har det? Jag vet inte. Men viktigare är kanske frågan: skulle jag orka lyssna. Jo, jag håller med Lennarth, det är många gånger de samtalen som jag tar med mig hem.

  • Anna Kettner

    Jag å min sida hann inte se att du redan funderade runt detta, utan skrev också om det. En fördel är ju – ur mitt perspektiv; jag känner mig bekräftad. Du började också fundera på det där med det som inte går att undgå, och det man inte måste prata om.