Tuffare tider: Nyhetsbrev från familjen Hermansson i Ecuador, Mars 2011

Vänner. Vi har nu arbetat i Chaco under tre månader, varav en och en halv månad boende i staden. Fortfarande lever vi i en smekmånad, med allt nytt som händer, men det har också varit en tid av prövning. Söndagen den 19 mars väcktes vi av en mindre jordbävning, 4.3, med epicentrum ca en mil från Chaco. Det kom några efterskalv, samma dag och följande dagar, men sedan har det varit lugnt. För många i området väcks minnena från jordbävningen 1987, då tusentals dog och hela byar försvann. Naturligtvis skapar det oro också för oss, men vi känner oss samtidigt trygga i Guds nåd.

En annan händelse som orsakade oro var att  någon tog sig in genom ett fönster en natt för att stjäla. Det enda han fick med sig var en mobiltelefon och en ryggsäck med tre Biblar. Nu hoppas vi att tjuven läser Biblarna, så han omvänder sig och dessutom lär sig svenska, då en av Biblarna var på svenska;) Tyvärr finns det ganska mycket droger i Chaco och en del ungdomar ägnar sig åt att stjäla för att finansiera konsumtionen. Inom några veckor kommer vi flytta till en annan lägenhet, på en ovanvåning. Det blir lättare att sova då, dessutom mindre fukt i lägenheten.

Arbetet i kyrkan flyter på, men med utmaningar. Vi håller på att strukturera om vissa områden för att utöka engagemanget hos medlemmarna. Dessutom har vissa influenser utifrån bidragit till problem i fråga om teologi och doktriner. Pastorsrådet besökte distriktet denna helg och där kunde vi ta några beslut för att förhoppningsvis få ordning på situationen. I samband med pastorsrådets besök blev Petter också installerad som pastor i församlingen, officiellt, igår kväll. Festligt, med ca 160 gudstjänstdeltagare. Vi gläds åt den positiva utveckling vi ser, förutom ett ökande antal på gudstjänsterna så hade scouterna i lördags 80-90 barn som deltog. Där fattas nu ledare.

Månaden har varit intensiv, med många extrasaker. Med kyrkan har vi haft evangelisation på marknaden, distriktets damer har haft gudstjänst i Chaco och helgen som gick hade vi besök av en bibelskola från USA, 22 ungdomar som grävde, målade och arbetade med barn och ungdomar. Dessutom har några vänner från Sverige kommit förbi samt en kille från Venezuela, som var intresserad av bibelskolan Apg29 som ska ordnas här i närheten i september tillsammans med SMK.

För Natanael har prövningarna också börjat, han har nu sin andra maginfektion inom en månad. Han blir väldigt ömtålig och ledsen, men har trots det sina stunder av pajaskonster och skämtberättande. Vi förstår inte vad han säger, men det verkar vara skämt, för han skrattar mycket. Vi skrattar också, de utmaningar vi nämnt ovan är – eller kommer att bli – en del av vardagen, något annat ska vi nog inte inbilla oss.

Tack för era böner och er omsorg.

 

//Natanael, Andrea & Petter

P.S. Vår postadress är:

Andrea & Petter Hermansson

IPEE

Casilla 17-17-778

Quito, Ecuador

Livets och jordens instabilitet

Vår bil har just nu ingen matricula. Matricula är registreringsbevis, eller besiktningsbevis. Vi skulle fått det klart i förra veckan, men det drog ut på tiden. Inga problem med det, men när jag i torsdagskväll fick veta att jag skulle ta hand om en begravning på fredagsförmiddag komplicerades saken. Vi var nämligen i Quito och begravningen var i Chaco. Så fredagsmorgon åkte vi mot Chaco med en kopia av den gamla matriculan, vilket är nästan helt ok enligt de som känner polisen i Ecuador.

Resan gick bra, utan poliskontroller, och begravningen gick också bra. En äldre man, rullstolsbunden och gravt alkoholiserad, hade tagit sin sista rejäla fylla, en fylla som kostade honom livet. Jag kände honom inte, men hans kristna syskon ville att han skulle få en evangelisk begravning, så det fick han. Ett fåtal fanns med på begravningen, bara en syster grät. Naturligtvis väcks tankarna; vad är ett liv och vad kan det bli av det. Alla de förhoppningar som en gång fanns inför det liv som var hans, vad infriades?

Fler tankar på det jordiska livet ändlighet väcktes i samband med att vi väcktes på söndagsmorgon, 06:40, av ett kraftigt jordskalv. Strax därpå ett till, vi stod beredda att lämna huset men sedan skakade det inte mer. Det var ett mindre skalv, 4.3, någon mil från Chaco. För de många som var med vid jordbävningen 1987 lär det ha varit svårt att somna om. Vi sov dock en stund till.

En intensiv helg är nu över, som förutom det ovan nämnda också innehöll en bönenatt i kyrkan, ett torgmöte med kyrkans medverkan, starten av scoutarbete i vår kyrka – med ca 50 barn vid första träffen - ett möte med distriktet i Reventador och några ganska komplicerad samtal om konflikter i och runt kyrkan. Skönt med ledig måndag!

//Petter

Día de descanso

Después de algúnas semanas con mucho trabajo tuvimos hoy un día de descanso. Estamos en Quito y desde ayer nos están visitando Jorunn y Ragnhild, queridas amigas de Suecia. Empezamos el día con una visita en el museo de Guayasamin, el pintor mas famoso de Ecuador. Da una buena introducción a lo que es América Latina, ya que pintaba con tanta pasión y dolor los sufrimientos de este continente.

Para también entender lo que es Quito hicimos el viaje con el teleférico  hasta subir la montaña Pichincha, 4100 metros de altura. Lindo, nuestro Quito. Allá, para ser turistas completos, hicimos un tour en caballo. También muy lindo y divertido, además una victoria contra nuestros miedos; la última vez que Andrea cabalgó el caballo le botó, la última vez que Petter iba a cabalgar el caballo le pateó en la cara. Nada de eso esta vez:)

Mañana vamos al Chaco, si Dios lo permite y el carro queda arreglado.

Paz/ fam Hermansson

Chaqueños; Nyhetsbrev från familjen Hermansson i Ecuador, Februari 2011

I mitten av februari, efter viss fördröjning, gick så flyttlasset till Chaco. Vi fyllde en mellanstor lastbil med möbler och saker vi hittade i missionens förråd i Quito och så blev vi ”chaqueños”, chacobor. Vi har en tillfällig lägenhet mitt i staden, en bra men ganska liten lägenhet. Det är bottenplan så det blir fuktigare än en andravåning, men det verkar inte påverka så mycket. Natanael mår fint men vill nog ha mer plats att krypa och gå på. Ibland försöker han klättra upp i sin vagn, för att visa att det är dags att gå ut en sväng. Om en månad, i början av april, ska vår nya lägenhet vara klar. Det blir en andravåning med mer plats att krypa på, så det ser vi fram emot.
Vi börjar komma in mer och mer i arbetet i kyrkan, men fortfarande är det svårt att veta vem som är vem. Många besöker gudstjänsterna utan att vara engagerade i mer av kyrkans arbete, så då blir det svårare att lära känna varandra. Vi har börjat med lärjungaträning med alla ungdomar som är i ledarskap eller leder lovsång, så varje tisdag samlar vi 10-12 ungdomar hemma i den lilla lägenheten. Det finns stora behov av besök hemma hos många medlemmar, en del som behöver uppmuntran eller har svåra situationer av sjukdom att kämpa med. Det har också varit en svår tid i församlingen med viss splittring, grupper som har lämnat församlingen och startat egna små kyrkor. Sådant är sällan sunt i en församling och beror ofta på missnöje eller sökande efter något häftigare. För vår församling är båda orsakerna aktuella.
I Latinamerika pågår en stark neopentecostal tillväxt, grupper som fokuserar mycket på Helig Andes manifestationer och tyvärr går vilse ibland. Det viktigaste blir att folk kommer i extas och skriker mycket, viktigare än vad Bibeln egentligen säger. I hela den vevan uppstår också många avarter och sekter och ofta handlar det dessutom om makt och pengar. I lilla Chaco finns i alla fall sex eller sju religiösa grupper, förutom katolska kyrkan och vår församling.
Under denna månad har vi också rest en del, några gånger till Quito för olika sammanträden med kyrkan, och under sista helgen i februari så åkte vi ner mot kusten till staden Santo Domingo för Iglesia del Pactos årsmöte. Det var några fina dagar med förhandlingar och gudstjänster, men också med ganska heta diskussioner ibland. Det togs beslut om att skapa ett nytt distrikt inom kyrkan, Manabídistriktet. Väldigt kul tycker vi, som vet hur mycket Andreas pappa Silvio och andra pastorer i Manabí har kämpat för detta. Dessutom blev vår vän Mauro Mero äntligen ordinerad, efter många års arbete. I Ecuador är ordination till pastor en hedersbetygelse för förtjänstfullt arbete, istället för ett godkännande att börja arbete, som det är i Sverige.
Redan dagen efter blev Mauro invald i pastorsrådet, tillsammans med Leslie Ron och Petter. Pastorsrådet består av sex pastorer som har i uppgift att hjälpa församlingar och pastorer runt om i landet när det uppstår konflikter och även annars stödja och uppmuntra. För Petter var det en överraskning att så pass många röstade på honom, men efter tidigare arbete med Apg29 så vet många vem han är. Andrea blev föreslagen som kassör för kyrkan, men tackade nej med tanke på hur mycket arbete det skulle innebära. Vårt primära fokus är den lokala församlingen i Chaco, och här finns det mycket att göra.

Tack för era fortsatta förböner, be framför allt om vishet i allt arbete här i församlingen.
//Andrea, Petter & Natanael

Sida 6 av 6« First...«23456