Apg29 i Chile

I en dryg vecka har jag nu varit i Concepción i Chile, för att undervisa på lärjungaskolan Apg29 och hjälpa till som skolledare. Det har varit mycket intensiva dagar med lektioner, själavård, ledarsamlingar och en helt underbar gemenskap. Gud välsignar denna skola och det är en nåd att få vara med. Dessutom är vi i chilensk sensommar som är precis lika vacker som den svenska sensommaren, så det är inte fel efter ett drygt års blandat regn i Chaco.

Lektion med Miguel Ortiz från Mexico

Veckan har varit fin, i onsdags gick vi till Concepcións universitet där vi hade våra lektioner på campusområdet. Jag undervisar denna vecka ur Apostlagärningarna, förra veckan undervisade jag om Församlingen och vad den är till för. Väldigt roligt!

Förutom arbetet med skolan har jag hunnit med ett besök i Tomé, den kuststad där vi jobbade med Apg29 för sex år sedan, och träffat flera av de gamla vännerna. Nostalig. Andrea är tyvärr inte med, men på bilden är Rosanna, Andreas syster som är ledare på skolan. Dessutom ett sjölejon vid namn Juan som tydligen brukar hänga på playan i Tomé.

På stranden i Tomé

På måndag lämnar jag Chile, med glädje över att få åka hem till Andrea och Natanael men också med sorgen att behöva lämna detta underbara ställe.

//Petter

Sjölejonet Juan med fru

Framtidshopp! Nyhetsbrev från familjen Hermansson, Januari-Februari 2012

Vänner!

Ett nytt år har börjat, visserligen två månader sedan men fortfarande nytt. I Sverige är våren på väg, i El Chaco regnar det. Idag är det tredje dagen med regn, nästa helt utan uppehåll. Det finns mycket vatten i Amazonas…

Natanael med kusinen Anita Sofia

Dessa första månader har för oss inneburit mycket att göra, som vanligt. Andrea fortsätter med sina studier, i januari hade hon två veckors undervisning på seminariet i Quito. Petter var hemmapappa i kombination med allt som borde göras i församlingen. En ny styrelse tillsattes, ett bra team som nu har jobbat fram diverse mål inför 2012. Spännande och utmanande. Bland annat vill vi döpa 20 personer och bygga klart en våning för barnverksamhet och ett kafé/ungdomsgård i den gamla kyrkan.

Parallellt med allt det positiva möter vi också svårigheter. Det äldre par som samarbetade med oss i Chontaloma (ett kvarter av Chaco) kunde vi inte längre betala det vi enligt lag behövde, så de har lämnat oss. Just nu finns det alltför många små grupper av kristna i Chaco som kritiserar oss och andra samt med visst mellanrum splittras. Förvirrande för dem som ser på utifrån, och ett tråkigt vittnesbörd som kristna. Bed gärna för denna situation.

Som kyrka försöker vi också engagera oss i samhället. Nu senast blev det i samband med Carnaval i februari, då kommunen hade planerat för ”wet t-shirt tävling”. Som kyrka sa vi emot, genom en facebook-grupp och 170 underskrifter på ett brev till borgmästaren. Moralpanik kanske någon tycker, men när ”tävlingen” genomförs framför barnfamiljer med minderåriga som deltagare känns det långt ifrån ok. Genom Guds ingripande (?) blev det inte heller någon ”tävling”, då ingen anmälde sig för att deltaga.

Den sista helgen i februari var det årsmöte i Pactokyrkan, i Santo Domingo. En ny president valdes, Henry Burbano från Quito, men kommer ursprungligen från Chaco. Ny sekreterare är Araceli Zarria, också hon från Chaco. Och Petter finns med i pastorsrådet ett år till, så Chaco är väl representerat i kyrkans styrelse. Det är ett ungt team som kommer leda kyrkan detta året, och det känns verkligen hoppfullt.

I skrivandets stund är det lördagskväll, imorgon firar vi Nattvard och sedan åker vi upp till Quito. Andrea och Natanael ska hälsa på familjen på kusten och Petter ska flyga till Chile, för att under två veckor hoppa in som skolledare och lärare på lärjungaskolan Apg29. Skolan pågår som ett samarbete mellan Missionskyrkan i Sverige och Pactokyrkan i Chile. Förutom svenskt och chilenskt deltagande finns två ledare från Ecuador med; René Pillajo från vår kyrka i Chaco och Rosanna Vallejos, Andreas syster. För Petter är det också kul att efter sex år få komma tillbaka till Chile. Men mer om Chile kommer här på vår blogg, så följ oss gärna.

Njut av den svenska våren, något av det bästa som Gud gett till världen. Och be en bön för oss.

Kramar

//Andrea, Natanael & Petter

Med en av scouterna på bron till Linares

 

Asamblea i Pactokyrkan

Helgen som gick var det Asamblea, årsmöte i Pactokyrkan i Ecuador. Tillsammans med ca 150 personer samlades vi på kyrkans lägergård i Santo Domingo för två dagars intensivt arbete. Tack och lov två dagar av harmoni och framtidshopp också, något som inte alltid finns med på agendan.

 

Inga riktigt stora frågor behandlades, rapporter och budget godkändes efter ibland vissa justeringar. En stor fråga som ännu inte har en komplett lösning är de krav som staten ställer på alla arbetsgivare: lagenliga löner och socialförsäkring. Mycket bra är det, men samtidigt svårt i en kyrka som Pacto där många pastorer ute i landsbygdsförsamlingarna har ett visst stöd från sin församling, men verkligen ingen heltidslön. Många kombinerar pastorsarbetet med annat arbete. Så regeringens krav tvingar oss att komma i ordning med saker som en kyrka mer än andra borde uppfylla.

 

En ny president valdes; Henry Burbano från Quito, och en ny sekreterare; Araceli Zarria från El Chaco, vår församling. Hon är 26 år ung och arbetar som advokat i Ecuadors parlament. Även Henry kommer från början från Chaco, så vi finns ordentligt representerade i kyrkans styrelse. Jag finns kvar i pastorsrådet ett år till. I de två ”consejos” (administrativ styrelse och pastoral styrelse) finns det nu många unga och det känns som att det kommer innebära ett år av harmoni och framtidsfokus. Men Gud vet…

 

Nu är vi tillbaka i Chaco där livet flyter på som vanligt. Hembesök och gudstjänster, kor utanför sovrumsfönstret och, idag, dessutom en nyskjuten Watusa som våra hyresvärdar visade upp imorse.

//Petter

Guayaquil de mis amores

Förutom vårt arbete i El Chaco så finns vi engagerade i några verksamheter inom Pactokyrkan på nationell nivå. Jag, Petter, har framför allt en del arbete med pastorsrådet, typ kyrkostyrelse med fokus på andliga frågor. Ett spännande uppdrag där mycket finns att göra.

Nu i helgen innebar det en resa till Guayaquil, Ecuadors största kuststad, med delar av pastorsrådet. Vi började helgen med att på fredagen vara med på en begravning i Salitre, en bit utanför Guayaquil. Det var den sverigekände Richard Santanas mormors mor som avlidit, 105 (!) år gammal. Mycket folk som var med och bar kistan under vandringen till kyrkogården, 2,5 timmar från kyrkan. Sol och så varmt som det bara är i Guayaquil.

Resten av helgen ägnades åt samtal med pastorer och med församlingar med problem, samt besök och predikan i olika kyrkor. Dessutom fick vi installera en ny pastor i Amistad Norte, en utpost till den klassiska församlingen Amistad.

Sedan hem till Chaco på måndagen innan jag på tisdagkvällen åkte till Quito ännu en sväng för samtal med styrelsen i församlingen Jipijapa, också det en klassisk församling för dem som känner till Pactokyrkan i Ecuador. De har just nu ingen pastor och tanken är att ett team från församlingen ska leda arbetet under en tid. Den 7 februari ska jag dit igen för att fortsätta processen.

Nu onsdagskväll, vi har avslutat gudstjänsten i Chontaloma, vår utpost här i Chaco, och ska nu sova. Imorgon börjar dagen vid 5 då jag ska hjälpa en församlingsmedlem med ett sjukhusbesök.

Paz y bien!

//Petter

Asamblea avklarad!

Nu i helgen hade vi årsmöte, ”asamblea”, i församlingen i Chaco. Viss spänning innan, då årsmöten ibland har varit tillfällen då konflikter inom församlingen fått komma upp. Och sådana finns det tyvärr även nu. Men det blev ett lugnt och givande möte, med några förändringar. Bland annat blev en av de unga stabila ledarna vald till ”anciano”, ”äldste” på svenska, alltså en pastoral funktion. Tillsammans med två andra ”ancianos” formar vi ett team för att jobba med de svåra situationer som ibland uppstår. Ett bra stöd för mig.

Det valdes också sju diakoner (ett tillvägagångssätt som alltså inte ser likadan ut som inom SMK i Sverige, där man utbildas och ordineras), och ett antal församlingstjänare. Många bra personer valdes, ett bra team för året som startat.

Och äntligen fick vi lite tydligare siffror på församlingens storlek när de gamla listorna reviderades; 108 aktiva medlemmar och 32 passiva. Man bli passiv medlem om man inte går på gudstjänst under tre månader. Intressant strategi för att uppmana till kyrklig aktivitet:) Listan är inte helt tillförlitlig, men vi försökte flytta över de passiva till just ”passiv-listan”. Om det stämmer så har församlingen vuxit med 13 (aktiva) medlemmar under föregående år. Och nu kör vi igång en ny dop-omgång, med undervisning och så småningom dop. Det finns ca 10 intresserade. Guds nåd.

//Petter

Ett år i Ecuador: Julhälsning från familjen Hermansson, december 2011

Petter, Andrea & Natanael

Nu i dagarna har ett år gått sedan vi kom till Ecuador. Rutiner har förstås infunnit sig, livet blir ju mer och mer ”vanligt” och engagemanget för nyhetsbrev och blogg minskar lite. Men vi vet att information om vad vi gör är en viktig del av vårt uppdrag i Ecuador. Så här kommer en hälsning!

Det är jul på gång, även i Chaco, dock utan snö men med dessto mer regn. Julstämningen blir inte den samma, och tyvärr verkar Chaco vara en stad där julen inte är så viktig jämfört med andra städer i Ecuador. Vi kommer ha julfirande i kyrkan på julaftonskväll, ett tillfälle då många kommer, även folk som inte är kristna. Delar av Andreas familj kommer också, så vi hoppas skapa julstämning tillsammans med dem. Och julens budskap är ju viktigare än granar och ljus i fönster, så det tar vi fasta på; Gud föddes till jorden för vår frälsning!

Just frälsning var även temat på den möteshelg vi ordnade för några veckor sedan i stadsdelen Chontaloma där vi äger en kyrkobyggnad. Det blev välbesökta möten på den centrala fotbollsplanen och cirka 60 personer tog beslut om att följa Jesus eller återvända till sin bortglömda tro. Nu har vi en del uppföljningsarbete med dem för att så småningom se hur många som stannar kvar. Andra roliga saker som hänt i kyrkan sista tiden:

- Scoutinvigning med 20 nya scouter som också åkt på sitt första läger. Flera av dem har börjat gå på gudstjänsterna.

- Kvinnorna i kyrkan har startat en ny grupp men ”unga kvinnor”, många av dem var inte så sugna på att vara med på de vanliga kvinnosamlingarna. I söndags ordande Andrea julfirande hemma hos oss med drygt 2o besökare.

- De fyra deltagare från kyrkan som var med på Apg29 är nu hemma. Några av dem kommer fortsätta med teologisk studier.

- Vi har startat en ungdomsgrupp i Chontaloma, som vi hoppas kan bli ett bra alternativ till de annars få aktiviteterna som finns där – spela fotboll eller supa.

Som familj mår vi bra. Som sagt innebär julen viss saknad, det är långt till Sverige. Men tiden med Petters föräldrar blev en fin tid då vi även hann med lite semester. Vi åkte till kusten några veckor och en sväng nedåt djungeln, men framför allt var det välsignelsen att träffas. Natanael trivdes med farmor och farfar, och nu till jul blir han glad men lite konfunderad då vi besökt Quito och sett de många tomtarna: ”Farfar”, säger Natte. Hans kropp klarar bättre de bett han får ibland, även om någon form av allergi gör att han lätt får utslag och blåsor.

Vi är tacksamma för året som gått, för den Guds nåd vi fått uppleva och ofta förlita oss på. Det har inneburit många nyttiga erfarenheter för oss, både positiva och negativa. Församlingen är tuff, med en del problem och dåliga vanor och samtidigt så underbar som församlingar väl ofta är. Vi är tacksamma för fortsatta böner, speciellt för några svåra saker vi står i just nu.

Och vi är väldigt tacksamma för den omsorg vi har känt från många av er, för samtal, mejl, bloggkommentarer, brev, paket och böner. Ni betyder mycket för oss!

God jul och Guds välsignelser

//Andrea, Petter & Natanael

Vid Quijos-dalens början

P.S. Här kan du ladda ner en film med en julhälsning från oss:

 

 

 

 

 

 

https://skydrive.live.com/?sc=documents#cid=60C49566B1B72ACE&id=60C49566B1B72ACE%21132

Julhälsning på gång…

Snart är det jul och mycket ska hinnas, i våra liv liksom i de flestas. Arbetet i kyrkan är intensivt, förra helgen ordnade vi en evangelisationskampanj och nu ska nyomvända och ”återvändande” kristna besökas, totalt runt 60 personer, förutom de vanliga besöken som bör göras. Dessutom ska julprogram och annat ordnas, samt en del att fixa inför kyrkans årsmöte som kommer i januari och vissa strukturella förändringar som vi då ska genomföra. Imorrn är det scoutinvigning, 20 nya scouter som blir just scouter, innan de på lördag åker iväg på sitt första läger. Och på lördag möte med pastorsrådet, där det alltid finns för mycket att hinna med. Och så bör ju en ordentlig julhälsning skrivas, samt det nyhetsbrev som inte är gjort ännu. Jag börjar sakta anpassa mig till pastorslivet, för jag antar att vi är fler som lever detta.

Men en julfilm är gjord, för att skicka till några av de församlingar som är kopplade till oss genom ”församlingens missionär”. Det borde ju gå att lägga upp för allmänt beskådande av massorna som följer oss. Jag återkommer om det.

Och familjen mår bra, Natanael blir ibland biten av ”djungeldjuren” (mygg, eller vad det nu kan vara) och får allergiska reaktioner i form av utslag eller blåsor. Men inte lika ofta nuförtiden, han vänjer sig. I måndags fyllde han två år, fem av kusinerna från Manabí kom för att fira, tillsammans med massa barn från Chaco och deras föräldrar. Så Natte är stor nu:) Han börjar prata mer och mer, även om inlärningen av två språk ger en viss fördröjning. Men nu svara han ofta mig på svenska och Andrea på spanska. Någon borde lära honom kichwa också, men tyvärr används inte det spåket av så många i Chaco.

Vi har stora ambitioner att bli flitigare bloggare. Det blir nog nyårslöftet. Problemet är ju att mycket blir vardag, och vardag är just vardag. Men egentligen händer det hela tiden intressanta saker att skriva om, om inte allt som nämndes i början av inlägget skulle hinnas med också…:)

//Petter

Tillbaka till Tarapoa

For en tid sedan skrev vi om forsamlingsplanteringen i Tarapoa, en liten stad 4-5 timmar ner i djungeln fran Chaco. Nu ar vi tillbaka for ett besok i den lilla gruppen och i familjen Gonzalez Salazar.

Familjen Gonzalez Salazar

Idag installerade jag Ricardo Gonzalez som ledare for gruppen, ledare erkand av pastorsradet. Det var en stark gudstjanst dar vi delade nattvarden och min faster Anna-Lena som ar pa besok deltog med en sang pa svenska. Gruppen fortsatter arbeta, aven om de har paverkats av konflikter inom en av familjerna som finns med. Men framtidshoppet finns dar, den 6 november ska en speciell gudstjanst ordnas da den forsta stenen i kyrkbygget ska laggas. Det betyder inte att kyrkan snart ar klar, tanken ar att bygga lite i taget nar pengar finns. Oftast finns det inga pengar.

Familjen Gonzalez Salazar mar bra, nu har pa kvallen klagar de lite pa kylan som kommer. Vi forstar dem inte, den kvava varmen har visserligen minskat lite men kallt ar det knappast. Nar vi kryper in under myggnatet ar det med gladje over att se hur Guds Rike vaxer.

//Petter

Apg29 – och försök till ett vanligt liv: Nyhetsbrev från familjen Hermansson, augusti-september 2011

Lång tid har gått, mycket har hänt. Augusti månad blev den lugnare månad vi behövde, förutom det vanliga arbetet i församlingen hade vi besök av Ulrika Morazan, latinamerikasekreterare för Svenska Missionskyrkan. I samband med hennes besök hade vi en missionärsträff i närheten av Otavalo, då vi tillsammans med familjen Ron (Leslie, Ulla-Britt och Felicia) fick en dag till samtal och avkoppling. Mer sådant SMK! Men augusti har framför allt varit en tid av fokus på lärjungaskolan Apg29.

Svensk-ecuatorianska missionärer i Ecuador

Den 4 september invigdes skola, som består av 17 svenskar, 15 ecuatorianer, 2 colombianer och 2 chilenskor. Basen är Santa Rosa, en by fem kilometer bort från Chaco där den gamla radiostationen fungerar som campus. De första tre veckorna har Petter fungerat som lärare och skolledare från Sveriges sida, så det har varit en tid av mycket jobb eftersom aktiviteter och ansvar i kyrkan i Chaco har varit ungefär de samma. Men en välsignad tid då Gud blivit konkret i mångas liv. Och en inspirerande tid, eftersom det är skillnad mellan att arbeta med en stor grupp ungdomar som glatt ställer tre månader till förfogande för Gud jämfört med att arbeta med en församling med dess självklara grupper av trötta medlemmar som undviker ansvar och utmaningar. Samtidigt är församlingen den form Jesus valt att lämna efter sig, så trots trötthet och brister är den ju det vackraste som finns.

Farmor och farfar

För två veckor sedan kom också farmor och farfar, Natanaels. Efter 9 månaders avstånd, med visserligen lite Skypande då och då, var det roligt att se Natanael skrika till av glädje när han såg dem på flygplatsen. Farmor skämmer bort sitt barnbarn, precis som det ska vara, och han stortrivs och leker mycket med dem.

Scouter i djungeln

Andrea fortsätter med sina masterstudier men också med arbetet i församlingen. För några veckor sedan gav sig hela scoutgruppen ut på en galen vandring, fem timmar i svår terräng. De som klarade sig bäst var de allra minsta, från sju års ålder. Barn som är vana att gå i djungeln. Ledarna fick kämpa hårdast för att hänga med.

Vi har fortfarande mycket att göra, som stödpersoner till Apg29 och i församlingen, allt som ska ordnas inför två veckors kommande semester i mitten av oktober. Just nu har livet komplicerats lite extra då Petter i förra veckan blev krockad, (alltså passivum av att krocka), och vi nu är utan bil i någon vecka till. Krocken var inte allvarlig, ingen blev skadad, förutom bilen. Men vi hoppas den är lagad innan vi nästa helg åker ned mot kusten.

Fortsätt be för oss, vi behöver det.

//Natanael, Andrea & Petter

och plötsligt….

.. har en dryg månad gått. Utan bloggande eller nyhetsbrev. Ajdå..  Ett nyhetsbrev kommer komma, men för mycket har hänt sista tiden. Alltså inte för lite, vilket skulle kunna vara en större anledning till att inte blogga. Men för mycket, som har gett en viss trötthet, som leder till visst motstånd att sätta sig för att skriva något ambitiöst.

Lärjungaskolan Apg29 har börjat, för två veckor sedan. Just nu innebär det undervisning, ledarträffar och själavård. Jag är skolledare, i en vecka till, sedan kommer Krister Gunnarsson och tar över så då blir det bara pastorsarbetet igen. Samt det andra som finns att göra, i pastorsrådet och seminariestyrelsen.

Teologiska seminariet är en glädje; eftersom Pacto inte har ett fullt fungerande seminarie just nu (bara distansutbildningar) så arbetar vi för att samverka med andra seminarier.  I måndags var jag på ett möte med styrelsen för Semisud, där vi nu har 7 ungdomar från Pactokyrkan studerande. Vi talade om att formalisera relationen med dem, genom någon form av avtal. Våra ungdomar kommer göra sin praktik i Pactoförsamlingar och vi kommer ge dem en del undervisning, om Pactokyrkans (och hela Missionskyrkans) historia och identitet. Dessutom är jag där ibland för att tala och be med ungdomarna, om hur de mår och hur studierna går. Som en Rune W Dahlén, för er som vet vem han är. Och det är ju en förmån (och ett högmod?) att på något sätt jämföra sig med denne man.

Imorgon kommer mamma och pappa, vi är just nu i Quito och räknar timmarna. Men mer om det senare, eller i kommande nyhetsbrev.

Paz/ Petter

Sida 4 av 6« First...«23456»