Svensk sommar!?; Nyhetsbrev från Hermanssons i Ecuador, maj-juni 2012

Juli och i Sverige njuter ni av Svensk Sommar. Men även i Chaco är det nästan svensk sommar, där i alla fall regnet påminner om Sverige. Vi saknar dock de ljusa kvällarna och visst längtar vi till Sverige ibland. Men livet är bra här också. Just nu är Andrea i Quito under två veckor för sina studier, men Natanael och Petter klarar sig bra ensamma. Även om vi fuskar lite, Andreas syster Rosanna och en annan kompis från kusten är här några dagar för att hälsa på och vara barnvakter när Petter behöver jobba.

De sista två månaderna har diverse saker hänt. Vi har rest en del inom landet, för besök med Pastorsråd och FACE-styrelsen, i Quito och i norra distriktet. Och vi har fått besök av många svenskar, bland annat firade vi svensk midsommar med en grupp som besökte oss i Chaco. Även Ulrika Morazán, vår närmsta chef i GF-kyrkan, har varit här en sväng för en samling med missionsarbetarna.

De svenska missionsarbetarna

Församlingen mår bra och vi har under denna tid haft fullt upp. I slutet av maj firades Chacos årsdag och som kyrka passade vi på att finnas med, med deltagande i paraderna, drama, högtidsgudtjänst m.m. (Bilder finns i gamla blogginlägg). Folk i Chaco menar att kyrkan är mer synlig än någonsin, och ett resultat ser vi i att det ofta kommer nya människor på gudstjänst. Med två fulla bussar åkte vi till distriktets fotbollsturnering i Tarapoa, 5 timmar nedåt djungeln, mot Colombia, i mitten av juni. Där medverkade vår dramagrupp i gudstjänsten, en ny grupp som samlar runt 20-30 yngre tonåringar två gånger i veckan för att öva.

Tillsammans med församlingen hoppas vi också kunna avancera med de projekt vi har på gång, dels för arbete med fattiga barn och även ett kafé/ungdomsgård. Planerna har funnits ett tag men inte pengarna för att bygga klart och renovera det som behövs, en kostnad på ca 15.000 dollar. Men nu har Chacos kommun varit vänliga att ta med våra projekt tillsammans med det som behöver byggas på de olika skolorna, i ett paket som presenterats för staten. Det verkar som att vi kommer få finansieringen därifrån. På tal om pengar så är det också en glädje att vi som kyrka kunna bidra till kostnaderna för behandling av en ung kille i församlingen som sitter i rullstol. Han heter David och är 22 år gammal, i rullstol efter en motorcykelolycka för några år sedan. Nu har behandlingen börjat och med några ingrepp och en hel del terapi hoppas vi att han ska kunna gå igen. Be gärna för det.

Natanael med fina hunden Max

Helgen som gick hade vi dop i en flod här i närheten, 4 personer döptes och mycket folk var med, som alltid när det är fest. Bilder finns på församlingens Facebooksida; ”Iglesia Cristo la Única Esperanza – El Chaco”. Vi har ett mål att döpa 20 personer i år, nu börjar vi med en ny dopkurs men vi får se om vi når målet. Runt 10 personer är inskrivna i den nya kursen

Njut av den svenska sommaren, liksom vi njuter av våran. Tack för era förböner.

Vid sjön Yauarcocha

 

//Natanael, Andrea & Petter

Padre soltero

Hoy es sábado, sábado de lluvia y neblina en el Chaco. Andrea esta en Quito por su maestria, tiene clases presenciales en Semisud. Ya empieza su tercer semestre y esta muy contenta, el enfoque es ”intervención familiar”, todo que tiene que ver con consejería familiar. En verdad un tema que se necesita bastante, ya que la familia es una institución tan atacada.

Y Natanael y yo estamos exprimentando como sería ser família de padre soltero, cuidando solo a un niño. Natanael sufre mas que yo, pero si estamos superando:) Para rematar Natanael ha pasado enfermo unos días. Ahora esta viendo sus dibujos animados, mientras yo preparo cosas para este fin de semana. Mañana tenemos bautizos, 4 o 5 hermanos que van a tomar este paso tan importante. Estamos también iniciando nuevas clases para el proximo bautizo, en noviembre o diciembre. Como iglesia hemos puesto algunas metas para este año, y una meta es bautizar a 20 hermanos. Lo bueno con metas es saber lo que quisieramos lograr, si Dios bendice. Pueda dar enfoque para la iglesia en lo que estamos haciendo, y hacernos reflexionar sobre como hacemos lo que hacemos. Para no caer en rutinas…

Seguimos trabajando con las diferentes metas que tenemos. Algunos no vamos a alcanzar, pero mas vale el intento. Gracias por sus oraciones por nuestra iglesia, continuamos la lucha y vemos las bendiciones.

//Petter

En kort rapport från Chaco, till alla som ivrigt väntat, lite om allt som har hänt:

- Vi åkte med 80 församlingsmedlemmar till Tarapoa förra helgen, för Distriktets Olympiska spel. Mycket folk från de olika kyrkorna och en fin gemensam gudstjänt. Dessutom vann Chacos killar fotbollsturneringen (trots att även pastorn var med och spelade;)).

Fotboll i regn och lera

- I lördags firade vi Fars dag i kyrkan med diverse olika programpunkter av de olika grupperna som finns i församlingen. Som vanligt när det är något speciellt blev kyrkan överfull, många nya besökare. Speciellt kul att Santiagos pappa för första gången tagit sig dit. Santiago är en av våra unga ledare, han var på lärjungaskolan Apg29 förra året trots protester från pappan. (Måttliga protester, efter att vi haft några samtal gav han ett visst godkännande.)

- I tisdags regnade det inte på hela dagen:) Det var kanske fjärde eller femte regnfria dagen i år, ett år med mer regn än någonsin, menar broder Dario som vi hyr hos. Men just nu regnar det igen.

- Naturligtvis blir det svensk midsommar även här (med regnet blir det ju precis som hemma). Vi kommer fira med Jennie Olausson som bor i nästa by, Santa Rosa. Dessutom får vi svensk-förstärkning då en av mina lärare från Teologisk högskolan i Stockholm, Sven Halvardson med fru och vänner kommer hit. Midsommarstången skippar vi dock, för att slippa förklara dessa skumma svenska seder för hela staden;)

Glad midsommar!

/Petter & familjen

Tillbaka i verkligheten…

Vi har under nästan en vecka varit borta från Chaco; helgen som gick hade vi möte med de svenska missionsarbetarna och vår chef, Ulrika Morazan, i Cayambe. Därefter hade vi intensiva dagar i Quito med möten (Pastorsrådet, FACE, Apg29, Teologiska seminariet m.m). Fina men välfyllda dagar. Igår kom vi hem till Chaco och verkligheten här i Oriente gjorde sig påmind idag, fredag. Tidigt imorse hade två stora jordskred dragit ner delar av byn Las Palmas, som ligger 20 minuter ned från Chaco. Jordmassorna hade gått precis brevid Luis Salazars hus, pastorn i Pactokyrkan där, mer känd som ”Gringo Negro”, och krossat delar av en skola. Rykten sa att 10-15 personer försvunnit, varav många barn. Så tillsammans med några från församlingen tog vi oss ned till Las Palmas för att försöka hjälpa till. Så mycket fanns inte att göra, stora grävskopor jobbade undan jordmassorna. Vi kunde bidra med lite mat vi köpt med, till dem som jobbade. Och vi träffade pastor Luis, som mådde bra och tog saken med tillförsikt. Efter att ha hört lite om hans liv här i Oriente så förtår jag att det inte är mycket som förvånar eller skrämmer. I skrivandets stund verkar det som att dödsfallen bara varit rykten och att inga kroppar hittats. Vi ber och hoppas att det stämmer.
Imorrn lämnar vi Chaco igen, för att tillsammans med delar av församlingen (två bussar) åka till Tarapoa där distriktets kyrkor ordnar Olympiad, eller iaf. en fotbollsturnering. Mer om det senare…
//Petter

Haciendo presencia…

En las útlimas dos semanas la iglesia en El Chaco se ha movido. Aprovechando las fiestas del Chaco pudimos participar en unos eventos: en el primer día de fiestas había un pregón con carros alegóricos donde participamos con una paloma bonita (paloma o gallina, o talvez pato, pero bonito resultó.) Además los jóvenes presentaban un drama muy bueno, y mucha gente felicitaba después. Alguién en la tribuna me dijo: ”Ya es hora de cambiar de vida…”

Los líderes scout

Al final de las fiestas, este día sábado, teniamos un culto de acción de gracias en la iglesia, por la mañana. Siempre se ha hecho misa en la iglesia católica, pero ahora el municipio también nos toma en cuenta. Y en el desfile cívico los scouts de la iglesia participaban con una pancarta y con sus gritos típicos.

El grupo scout desfilando, pero faltando unos 20 de los chicos.

Como iglesia vivimos con el desafio de servir a la gente del Chaco, y por esto la gente del Chaco tiene que saber que existimos, y que nos interesamos por ellos. La iglesia no puede quedarse encerrada, y la iglesia no puede estar solo alabando a Dios cantando. También tenemos que actuar para un Chaco cambiado, un mundo cambiado. Sé que no es suficiente con un drama y un desfile cívico, pero son pasos. Con los jóvenes que participaban estamos levantando un buen grupo, y Dios mediante podemos ver vidas cambiadas y hombres y mujeres de Dios que siguen la lucha. Pueda llevar a cosas muy lindas:)

El fin de semana tuvimos también visita de la familia Gunnarsson; Samuel, Emma y Sigrid. Son misioneros suecos que van a estar en Manabí. El domingo, ya después de las fiestas del Chaco, hicimos fiesta propia para celebrar el día del niño. La iglesia estaba llena con montón de niños, jóvenes y adultos. Sí vemos la bendición del Señor en este tiempo.

//Petter

El público animandose a ser scout?

 

Fiestas och nästan i Colombia

Intensiva dagar. Förra veckan hade vi fullt upp med att fixa inför den årliga paraden som ordnas i samband med Chacos årsdag, 24 år sedan det blev en egen kommun. Kyrkan har inte varit med i firandet tidigare, men nu ordnade vi en bil till paraden, en stor duva på en pickup, och ungdomarna i kyrkan förberedde ett drama. Så inför hela Chaco kunde våra ungdomar presentera ett mycket starkt drama om kamperna i våra liv och behovet av Jesus. Jämfört med alla andra presentationer (diverse danser) så väckte vårt bidrag stor uppmärksamhet och möttes av starka applåder. Kul!

Duvan, skapad genom hårt arbete av många församlingsmedlemmar

Detta skedde på torsdagen, tidigt på fredagen lämnade vi Chaco på väg norrut. Vi hade möten med pastorsrådet och FACE-styrelsen i Ibarra på fredag och lördag. Där samlades också norra distriktets pastorer och ledare med oss. På söndagen besökte vi församlingar runt om i distriktet, Andrea och Natanael åkte med pappa Silvio till San Gabriel medan jag fortsatte till Tulcan, en stad precis vid gränsen till Colombia. Där finns en relativt stor församling, ca 100 medlemmar, som kämpar för Guds Rikes synlighet. Därefter tillbaka söderut, vi sov en natt i Cayambe med Andreas föräldrar innan vi idag kom till Quito. Imorrn tillbaka till Chaco, via Semisud, det teologiska seminariet där sju ungdomar från Pacto studerar.

Vid Yaguarcocha, "Blodssjön" utanför Ibarra. Sjön som enligt legenden färgades röd av blod när inkaindianerna döda en annan stam här.

//Petter

Lumbaqui t/r

Pactokyrkan i Ecuador står inför en stor utmaning; att klara av de nya lagarna om anställningsvillkor. Det är nödvändigt att alla arbetare har drägliga villkor och lagenlig lön, samt sjukförsäkring. För en kyrka där det ibland funnits en mentalitet att ”pastorn jobbar för Gud och behöver inte några pengar” innebär det vissa problem. Samtidigt uppstår problemen inte bara p.g.a. metalitet, många Pactoförsamlingar finns i små byar där församlingen inte kan ha ekonomi för att anställa en pastor, så istället har man gett en mindre summa varje månad, utan kontrakt. Pragmatiskt, men numera olagligt. Så församlingarna måste definiera om de klarar av en heltids- eller halvtidslön, annars bara jobba med en vald styrelse utan anställd.

Igår besökte Pactokyrkans nye president Henry Burbano och jag tre av församlingarn i Amazonas-distriktet för att informera om läget. Först till Reventador, någon timma ned från Chaco, där en liten men ekonomiskt stark församling faktiskt skulle klara av att heltidsanställa en pastor. Just nu jobbar pastor Luis Salazar, ”El Gringo negro” hos dem, men med en ålder av 74 år blir det nödvändigt att också tänka framåt. Reventador är en liten stad/by, men med en heltidsanställd pastor skulle församlingen också kunna sikta vidare, t.ex. mot de städer som uppstår kring bygget av Coca Coda Sinclair, det enorma vattenkraftverket som staten bygger i floden Quijos mellan Chaco och Reventador.

Med styrelsen i Reventador

Däreftet vidare mot byn Gonzalo Pizarro, eller ”62 1/2″ som den kallas (då den ligger vid kilometer 62 1/2 från staden Lago Agrio). Där ligger en liten församling med 16-17 medlemmar. Där liksom i nästa by, Lumbaqui, pratade vi med styrelserna om möjligheten att tillsammans med församlingarna längs med floden Agua Rico (Cabeno, Sinangüe och Puerto Libre) anställa en gemensam pastor. Mycket jobb att hinna med fem församlingar för en pastor, men samtidigt en möjlig lösning. Några av församlingarna är små i små byar, medan andra är små församlingar i större byar/städer där potentialen att växa är betydligt större. Och bara någon haltimma nedåt djungeln ligger den stora staden Lago Agrio…

//Petter

La vida chaqueña

Un saludo desde El Chaco, Ecuador. Pocas veces escribimos en español en este blogg, pero si sería bueno comunicarnos un poco mas, verdad?
Estamos bien, bendecidos por el Señor. El trabajo en la iglesia del Pacto en Chaco va avanzando, poco a poco. El fin de semana estuvimos con muchas cosas, empezando el día sábado con reunión del Distrito Región Amazonico en Santa Rosa. Como siempre mucho que hablar. Estamos viendo las posibilidades de tener un pastor a tiempo completo en las iglesias en Sucumbios, desde 62 1/2 hasta Puerto Libre. Orarán.
Sábado de noche hicimos un programa por el día de las madres, los jóvenes habían organizado bien bonito. Como siempre cuando hay fiesta la iglesia se llenó, con unas 150-180 personas. Sería bueno con el mismo número en los cultos de oración;)
Y el domingo full, como siempre, con culto de mañana, enseñanza para los bautizos y de noche reunión de jóvenes. Estuvimos en el nuevo parque del Chaco, jugando y también compartiendo la Palabra de Dios. Tan sencillo, pero tan bueno el hecho de salir de la iglesia. Con los jóvenes estamos ahora preparando las participaciones para las fiesta del Chaco, que estan para comenzar en esta semana.
Así es la vida en El Chaco.

Bendiciones// Petter

Den religiösa människan; nyhetsbrev från Hermanssons, mars-april 2012

Så ett nytt nyhetsbrev från oss, med lite om allt det som händer i vår tillvaro. Både mars och april har varit fina månader då mycket hänt. Vi började i mars med en lite längre frånvaro från vår församling i El Chaco. Andrea och Natanael var under nästan två veckor på kusten hos Andreas föräldrar, medan Petter var med på lärjungaskolan Apg29 i Chile där han undervisade och arbetade som ledare. För Andrea en tid av vila och för Petter en tid av intensivt arbete och mycket välsignelse. Men två veckor var nog lagom lång tid ifrån varandra, och från församlingen.

På begravning i Montecristi

Väl tillbaka i Chaco fortsatte vi med allt arbete som ständigt finns, hembesök och själavård samt alla aktiviteter i kyrkan. Petter håller i en kurs för dem som vill lära sig att predika och runt 20 personer finns med. Just nu är det ett fåtal som också studerar grunder i kristen tro inför dopet, men vi hoppas på en större grupp efter sommaren.

Under påskhelgen hade vi besök av predikanter från en församling i Quito, två engagerade bröder som lämnat ett liv i droger. Och eftersom människan är religiös i sin konstitution så fylldes kyrkan vid denna religiösa högtid, med ca. 200 personer i varje gudstjänst under fredag, lördag och söndag. Pactokyrkan i Chaco har funktionen som ”folkkyrkan” för många Chacobor, något ganska ovanligt för en evangelisk kyrka i Ecuador. Utmaningen är att få fler att ta steg mot ett seriösare liv med Jesus. Vi ser ofta nya människor på gudstjänsterna och vi försöker hitta sätt att fler också kommer med i församlingen. Evangelisation är annars ett område där vi vill växa, även om några saker görs; för några veckor sedan passade 25 av våra ungdomar på att delta i festligheterna i en by i närheten där de deltog med ett bra drama med tydlighet om evangeliets innebörd.

Med nya kompisen Sigrid

Mot slutet av april fick vi tillfället att hälsa på Andreas familj på kusten en gång till då både pastorsrådet där Petter finns med och FACE-styrelsen där Andrea finns med hade möten i Montecristi, Manabí. Tanken är att kyrkostyrelserna ska besöka alla distrikt under året och därmed förbättra känslan av att vi är EN kyrka med gemensamma mål som Gud leder oss mot. Det kan bli väldigt bra. Vi hann möta ledare och styrelser från de lokala församlingarna, förutom alla beslut som skulle hinnas med.

Natanael med boll

En glädje är också att familjen Gunnarsson har kommit hit; Samuel, Emma och lilla Sigrid. De bor nu i Quito under några månader men kommer sedan arbeta i staden Jipijapa i Manabí, på kusten. Samuel är missionärsbarn som delvis vuxit upp med Petter i Quito och under studietiden i Stockholm bodde vi i samma hyreshus. Kul med svenska vänner!

Med de svenska missionsarbetarna och vänner i Quito

Fortsätt be för oss!

//Andrea, Petter & Natanael

Manabí en sväng

Om några timmar är vi på väg mot bergen och Quito, efter några bra dagar i Montecristi. Under helgen som gick hade både administrativa och pastorala kyrkostyrelsen möten här i Manabí, med det nybildade distriktet ”Costa Norte”. Det är ett nytt grepp i år, för att stärka Pactokyrkans identitet och enhet, att varje månad ha en helhelg i ett av de sex distrikten, istället för att bara samlas i Quito. Mycket bra!
Förutom allt bra så har det också varit en jobbig helg då Alfonso Pico dog i torsdags. Han var ledare i kyrkan ”La Hermosa” och dessutom den drivande i starten av församlingen i Tarapoa, 22 timmar härifrån ned i djungeln. En bra man som alltid ville berätta sitt vittnesbörd, hur Jesus funnit honom och hur han lämnat all avgudadyrkan av statyer och annat dumt. Vittnesbördet berättade han alltid fram till att pastorn avbröt honom, eftersom det var samma vittnesbörd och de flesta redan hört det i varje gudstjänst:) Andrea och jag träffade honom en sista gång förra tisdagen, på ett sjukhus i Quito, men redan på torsdagen var det alltså slut. Fler sådana människor till arbetet för Guds Rike, tack.
Dessutom har vi denna helg umgåtts med Samuel och Emma och Sigrid Gunnarsson, den nya missionärsfamiljen från Sverige som kommer arbeta i staden Jipijapa här i Manabí. På söndagskvällen åkte vi till Jipijapa där vi träffade den lilla men engagerade gruppen som ännu inte är en formell församling. Men snart…

//Petter

Sida 3 av 6«12345»...Last »