Pactokyrkans årsmöte

Helgen som gick hade vi årsmöte i Pactokyrkan, och en del av er har bett att få höra lite om hur det gick. Som vanligt samlades vi på kyrkans lägergård i Santo Domingo, för ett årsmöte som delvis såg annorlunda ut mot de ”vanliga”. Till exempel så började årsmötet redan på fredagskvällen, men god uppslutning. Under lördagen gick vi ganska snabbt igenom de olika rapporterna, där inga frågor väckte stor uppmärksamhet eller bråk.

Det var ett ovanligt lugnt årsmöte, ni som varit med vet att det ibland kan vara ganska heta diskussioner. Vid några frågor kanske det till och med fattades lite mer bråk, tänkte jag. Pactokyrkan har en väldigt direkt demokrati, där alla får och vågar uttrycka sina åsikter. Valen görs inte med raka listor, och det känns som att hela kyrkan är med och bestämmer (något vi ibland tappar i en passiv demokrati, där framför allt valberedningen lägger kursen.) Å andra sidan är det möjligt när det handlar om drygt 100 ombud, svårare när antalet stiger.

De val som gjordes gällde vicepresident, sekreterare och kassör för administrativa styrelsen, samt 4 pastorer till pastorala styrelsen. Vicepresident blev gamle Fransisco Cantos från Guayaquil, sekreterare blev Margot Mera från Tulcan och kassör blev Roberto Espinoza från Guachalá, en ung duktig kille som tidigare var president för Kichwa-distriktet. Det känns som bra val och vi hoppas på en stabil styrelse som kan jobba demokratiskt hela året, efter att förra året ha lidit av vissas avhopp och brist på engagemang.

Till pastorsstyrelsen blev Mauro Mero omvald, samt tre nya; Roberto Santana från Guayaquil, Samuel Gunnarsson från Jipijapa, Manabí (och Sverige) och Luis Alberto Tandayamo från Kichwa. Kul för Samuel att få utveckla sitt ledarskap genom alla de situationer man möter i Pastorsrådet.

Jag fick nu lämna pastorsrådet efter två mycket givande år, då jag visserligen fått vara med om en del tunga saker (tunga situationer, jobbiga konflikter, direkta utskällningar och hot) men också, hoppas jag, fått vara med och vårda ledare som behöver stöd. Som en sista arbetsuppgift för den nationella kyrkan fick jag äran att predika på lördagskvällen.

På söndagen arbetade vi en bra stund med strategier och mål för de kommande fem åren, utifrån de fem linjerna som Pactokyrkan har för sin ”misión integral” (evangelisering, undervisning, gemenskap, tjänande, förvaltande). Det blev ett positivt tillskott på idéer inom många områden, som jag hoppas kan förvaltas.

Så mycket mer hände inte på årets asamblea. Arbetslagarna och skattereglerna fortsätter vara en utmaning som ännu inte lösts helt. Under våran kommer ett extra årsmöte att hållas för att fortsätta med stadgeändringarna, som delvis ska hjälpa Pactokyrkan att få bättre ordning. Tills nästa årsmöte fortsätter Henry Burbano som president, något han på många sätt sköter fint. Seminariets rektor, Fransisco SanLucas har sagt upp sig och arbetet med att hitta ny rektor har nu börjat. Det avgående pastorsrådet har en stark kandidat, men vi får se hur det blir…

Paz/ Petter