Kyrkor tar avstånd från ”Doctrine of Discovery”

När Kyrkornas Världsråds exekutivkommitté möttes i februari tog man tydligt avstånd från den s.k. ”Doctrine of Discovery”. Denna doktrin går tillbaka till en påvlig bulla av påve Nikolaus V från 1452, som godkände att kristna länder skulle kunna invadera urfolkens områden och döda eller förslava människorna. Deras ägodelar kunde tas av kristna härskare. Flera kyrkliga dokument uppmanade till detta, t ex Dum Diversas (1452) och Romanus Pontifex (1455). Flera länder hörsammade detta när man koloniserade olika områden. Med dessa dokument som grund formulerade t ex Spanien i 1513 ett dokument som olika folk delgavs innan man startade ett s.k. ”rättfärdigt krig”, och som påstod att deras områden hade givits till den spanska kronan.

Doktrinen fick ett stort inflytande ända fram till idag. Den åberopades av domstolar i ett flertal länder, t.ex. USA:s Högsta Domstol 1823. Där menade domstolen att USA som efterträdare till tidigare härskare hade rätt till landet och att de gamla dokumenten ger kristna rätt att ”upptäcka” och äga ”hedningarnas” länder. Liknande domslut togs i flera länder. Även koloniseringen av Sápmi har delvis försvarats i liknande tongångar.

Eftersom doktrinen är temat på FN:s Permanent Forum on Indigenous Issues kommande möte är saken aktuellt nu. Kyrkornas Världsråd har nu förkastat doktrinen och uppmanar kyrkor runt om i världen att arbeta med detta in sin egen kontext. Några kyrkor i Amerika har redan tagit avstånd från doktrinen.

Kykornas Världsråds exekutivkommitté skriver bland annat att man

A. Uttrycker solidaritet med ursprungsbefolkningar i världen och stöder ursprungsbefolkningars rättigheter att leva i och behålla sina traditionella landområden och territorier, för att upprätthålla och berika deras kulturer och se till att deras traditioner stärks och vidareförs till kommande generationer ;

A. Fördömer Doctrine of Discovery som fundamentalt motsats till Jesu Kristi evangelium och som en kränkning av de inneboende mänskliga rättigheter som alla individer och folk har fått från Gud;

B. Uppmanar olika regeringarna i världen att avveckla de rättsliga strukturerna och politik som bygger på Doctrine of Discovery och dominansprincipen, för att bättre kunna stärka och möjliggöra för ursprungsbefolkningarna att identifiera sina egna ambitioner och viktiga spörsmål;

C. Bekräftar sin övertygelse och engagemang hjälpa ursprungsfolk i sin kamp för att engagera sig fullt ut i att skapa och genomföra lösningar som erkänner och respekterar ursprungsfolkens kollektiva rättigheter och utöva sin rätt till självbestämmande och självstyre;

D. Begär av regeringar och stater i världen att säkerställa att deras politik, förordningar och lagar som påverkar ursprungsfolk följer internationella konventioner och överensstämmer särskilt med FN: s deklaration om ursprungsfolks rättigheter och Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention 169;

E. Uppmanar varje medlemskyrka i KV att reflektera över sin egen nationella och kyrkliga historia och att uppmuntra alla sina pastorat och församlingar att söka en större förståelse för ursprungsfolksfrågor, för att stödja ursprungsfolk i deras pågående ansträngningar att utöva sin inneboende suveränitet och grundläggande mänskliga rättigheter, att fortsätta verka för ökad medvetenhet om frågor som berör ursprungsfolk och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja de rättigheter, ambitioner och behov av ursprungsfolk;

F. uppmuntrar KV:s medlemskyrkor att stödja den fortsatta utvecklingen av teologisk reflektion av ursprungsfolk som främjar urfolks visioner  om ett fullt, gott och rikligt liv och som stärker deras egna andliga och teologiska reflektioner.

(min översättning).

Hela dokumentet finns att hämta på KV:s webbplats.